Jag har varit i Dalarna. Det var bländande. Den här tiden är ju som sagt så vacker så man dör och så var det på vägen från stan till landet. Jag kan nästan inte förstå hur fint Sverige är. Och hur ihopbunden man är med landet, hur betingat med alla möjliga minnen dofterna och färgerna är.
I Gräv var det en helt annan värld där allt gick. Sånt tycker jag om, inga rätt eller fel finns och alla får vara som de är. Lite läskigt var det med alla nya människor som dessutom är släkt med den där jag tycker hemskt mycket om, men det gick ganska så bra. Det var hundra miljoner personer i ett myller men också djupa samtal, mycket kärlek, god mat, tystnad vid vatten, hästklappning, potatiskanonsskjutning, snus och en hel del öl. Plus badtunna under ljus sommarnatthimmel.
Jag är väldigt matt i huvudet nu och hade kunnat sova en evighet, men jobbskiten ska sökas och sen ska den här gamla kvinnan gå ut i solen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar